28/1-30/1--För låga blodvärden....

Ja då var det till atthämta Charlotte vid skolan och sedan åka till läkarbesök i Lund hos dr Michael G på onkologen. Det var inget läkarbesök med röntgenbesked, så jag tog det ganska som vanligt.Om man nu kan säga så efter 8 år...
Denna gången hann vi gudskelov med att ta blodproven i Lund före. De sa att läkaren inte skulle ha proven på sin dataskärm en timme efter, men det hade han. Hennes blodvärden ännu lägre. Hon är i 11 veckan efter MIBG-behqandlingen och det brukar vara i 5:e som behandlingen påverkar mest. Hb 96, neutr. 1,4 och tromboceyter 137. Charlotte undrade varför och det tyckte doktorn var en bra fråga. Hennes blodvärden har enl dataskärmen hoppat upp och ner i senaste veckorna. Dr tyckte också hon såg ut att må utmärkt. Denna gången hade hon heller inget smink på hyn. Det får hon inte ha.Hon har inget märkt, men hon sover mer. Tur hon har bara 4 timmar , vid olika tillfällen, i skolan, men med restid blir det mer. Nu fick hon inte gå i skolan , jag tror det var på en vecka. Hon skall vara hemma och hennes skidresa till Alperna i farozonen.
I dag får hon just nu blod på onk. dagavd. Jag har smitit i från och ätit. Vi har också hunnit med tänderna hos tandhyg på käkkiruren. Jag fick inte vara borta länge, så nu rusar jag. Doktorn förklarade att tumören tar upp så mycket MIBG-strålning och den är så stor. Det kan påverka bemärgen som ligger nära..
Det låter som ett bra svar..
Mamma

Kommentarer
Postat av: Carina Jönsson

Hejsan!
Jag håller alla tummar och tår att du skall få komma iväg på din skidresa till Alperna Charlotte, det är du verkligen värd!! Jag hoppas också att mammas ryggont skall ge med sig så att du snart är bra. Har precis kommit hem från Lund, har varit där idag och hjälpt till när BCF bjuder på middag. Jag hade gjort cheesecake till efterrätt. Det blev uppskattat. Roligt. Vi var inne på efterkontroll med Andreas för två veckor sedan och fick besked ett par dagar senare att allt är bra! Usch, vad jobbigt det är att gå och vänta på besked. Man är helt utmattad och blir givetvis såå lycklig när allt är väl. Det är som en lottovinst, minst!
Sänder er många styrkekramar och tankar
Carina, Jan, Andreas och Emelie Jönsson

2008-01-30 @ 20:56:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0