12 maj
Det har varit en intensiv period för Charlotte. Strålningen varje vardag och sedan har hon åkt till sitt arbete varje dag. Hon får inte själv köra bil, utan vi fixar det på andra sätt. Hon vill arbeta , även om jag förstår att dr MG tycker hon inte skulle det. Psykologiskt tror jag det är bäst för henne. Jag upplever , att hon känner det mycket svårare att stanna hemma från ett arbete, där hon ligger i ett schema , än vara hemma från skolan och ta det lugnt. Hon trivs så bra på sitt arbete och de är så vänliga och trevliga där.
Förra veckan börjarde hon känna av strålningen genom besvär i magen, mättnadskänslor och andra vaga besvär. Blodtrycket och också varit lite upp och ner.
I går träffade vi läkaren MG. Charlotte trodde att hon skulle kanske få något besked, om MG sett något vid besöken vid kameran, men vi var nervösa i onödan. Nästa läkarbesök 20 maj, så det är mycket bra, att dr MG är så mycket engagerad och vill hennes så väl. Det är inte så lätt för mig , när C ringer mig om alla olika känningar hon har i kroppen. Men hon har ringt MG också direkt. Av någon anledning hiitar dagvården och letar upp honom. Jättetryggt för henne och jättebra omvårdnad. Sjuksköterskorna på Strålningenheten får också , som de alla på onkologen betyg 5 plus. Vilka toppensköterskor och så gott bemötande och omhändertagande av C .
Om två månader efter strålning görs ny undersökning av vad strålningen gjort. C har bokat resa med syster och hennes kompis till Tunisien. Det var inte säkert hon fick åka för dr. Vi hoppas.
Charlotte är nu ganska trött på allt upplever jag. Det har varit strul med hennes blodtryckmed och slut hos leverantören. Men tack vare dr MG ringde till Sjukhusapoteket i Malmö fick Charlotte nya tabletter. Deras sista. Så hon har inte varit utan. Vi körde dit och hon hann till arbetet med liten marginal... Hörby apotek letar fortfarande. Blodtryckmedlet säljs på licens och är livsviktigt för hennes tillstånd vid strålningen . Hon tar ökad dos med 5 tabl om dan.
Mitt i dessa veckor pågår inflyttning och inköp till hennes lägenhet. Hon har köpt möbler, säng och allt annat. Det har varit mycket då det mesta finns i staden....Nu är allt på plats snart. Lägenheten är jättefin och på första våningen så nu slipper hon gå i trappor, vilket hon inte mår bra av.. Det har varit bra att tänka på annat för henne, men känns också tungt ,att hon inte skall få vara ung som andra och kunna göra det som andra unga utan alla ovan bekymmer.
Nu skall mamma äta frukost på hotellet på Anhörigriksdagen i Varberg!!
Förra veckan börjarde hon känna av strålningen genom besvär i magen, mättnadskänslor och andra vaga besvär. Blodtrycket och också varit lite upp och ner.
I går träffade vi läkaren MG. Charlotte trodde att hon skulle kanske få något besked, om MG sett något vid besöken vid kameran, men vi var nervösa i onödan. Nästa läkarbesök 20 maj, så det är mycket bra, att dr MG är så mycket engagerad och vill hennes så väl. Det är inte så lätt för mig , när C ringer mig om alla olika känningar hon har i kroppen. Men hon har ringt MG också direkt. Av någon anledning hiitar dagvården och letar upp honom. Jättetryggt för henne och jättebra omvårdnad. Sjuksköterskorna på Strålningenheten får också , som de alla på onkologen betyg 5 plus. Vilka toppensköterskor och så gott bemötande och omhändertagande av C .
Om två månader efter strålning görs ny undersökning av vad strålningen gjort. C har bokat resa med syster och hennes kompis till Tunisien. Det var inte säkert hon fick åka för dr. Vi hoppas.
Charlotte är nu ganska trött på allt upplever jag. Det har varit strul med hennes blodtryckmed och slut hos leverantören. Men tack vare dr MG ringde till Sjukhusapoteket i Malmö fick Charlotte nya tabletter. Deras sista. Så hon har inte varit utan. Vi körde dit och hon hann till arbetet med liten marginal... Hörby apotek letar fortfarande. Blodtryckmedlet säljs på licens och är livsviktigt för hennes tillstånd vid strålningen . Hon tar ökad dos med 5 tabl om dan.
Mitt i dessa veckor pågår inflyttning och inköp till hennes lägenhet. Hon har köpt möbler, säng och allt annat. Det har varit mycket då det mesta finns i staden....Nu är allt på plats snart. Lägenheten är jättefin och på första våningen så nu slipper hon gå i trappor, vilket hon inte mår bra av.. Det har varit bra att tänka på annat för henne, men känns också tungt ,att hon inte skall få vara ung som andra och kunna göra det som andra unga utan alla ovan bekymmer.
Nu skall mamma äta frukost på hotellet på Anhörigriksdagen i Varberg!!
Kommentarer
Trackback
