Charlottes Blogg

Tiden går och jag vet inte var dagarna blir av. Tiden läker inga sår och livet går inte vidare. Livet går en annan väg .En väg som inte är som den skulle varit. Tankarna går hela tiden till Charlotte sjukdom och hur hennes liv skulle blivit.

 

En väg som inte är så lätt just nu och orken finns inte ens till att ringa telefonsamtal.

 

Det är tredje sommmaren utan Charlotte och både Stina o jag säger att det känns konstigt i sommar. Mormors död var ju väntad, men medför också att det är många grejor som skall delas upp. Tankarna går också till hennes sista tid. Mormor sa sommaren 2012. Det är något som fattas men jag vet inte vad! (Charlotte saknade hon fast hon var dement och hade glömt mycket).

Då står lådorna där  också från Charlottes lägenhet. Dessa  hennes sista två lådor i mitt garage. De som vi inte kunde behålla eller dela upp. Nu blir det väl så att dessa grejor diskas och ställs in på min vind. Kanske något används. Charlotte var glad i att handla nytt till hennes lägenhet så det gör ont att lämna det .De finns redan en del på min vind från Charlotte: skolböcker, maskeradgrejor och jag vet inte vad. Jag har samtidigt börjat sortera hårdare bland mina egna skolböcker. Dvs allt slängs nu. Leksakerna sorteras igen och barnens finkläder sorteras igen och nu åker mera i väg. Men så svårt med dessa fina klänningar o andra finkläder som det finns så många minnen i. Vinden måste sorteras då kanske släktingar från USA kommer nästa år och då skall de sova i dessa  nu välfyllda rum.

 

Fick besked i dag i Malmö att foten måste operas om.  Det blir en liten operation i höst och sedan får jag ta ställning om jag vill göra en större igen. Trist när det blir så att operationer blir fel." Mänskliga faktorn" sa  förre läkaren, men jag träffade en ny idag som var mycket erfaren  och förklarade bra. Hade begärt second opinion.Jag bad att han skulle vara min fortsatta läkare.

 

I dag har jag varit på kyrkogården. Så tyst och fint men där skulle inte Charlotte vara, vilket jag sa till henne. Det känns nu i sommar när man ser hennes glada kompisar och några har fått barn.

 

Passade Maja några timmar när föräldrarna var på en båttur. Maja har ännu ej fått flytväst och båten köptes igår.

Katastroftänkandet gör att inga småbarn i båten utan flytväst.

 

Såg det var en begravning i Hörby med många ungdomar. Förstod det var troligen en ung kille som nyligen gått bort. Tänkte när jag körde förbi kyrkan. Som livet kan förändras när döden kommer oväntat och hastigt. Dessa svartklädda unga visste inget för några veckor sedan.

Vet att vi är många som är drabbade av olika grejor, men saknar ändå tiden "förr" när livet bara rullade på i vardagen.

Mamma.