Sorg och saknad.

Så har det blivit en ny sommar utan Charlotte.

Sorgen - en följeslagare som går bredvid. Den finns hela tiden, men får samsas med annat. Den försvinner aldrig utan finns där hela tiden. "Sorgeår" sägs det. Jag tror inte det gäller barn. Visst är det en omställning med första julen, första födelsedagen, men många anser att andra och tredje året är värre. Då blir det ännu mera påtagligt att det är - FÖR ALLTID.
Det är lätt att tro för omgivningen att om man är tyst så går det över och läker ut, men det är precis tvärtom. Själv är man fortfarande helt uppfylld av sorg och saknaden. Tystnaden om den döde gör att det blir värre.

Vi anpassar oss till det nya livet. Så blir det också vid Charlottes födelse - och dödsdag. Det blir säkert olika former varje år.

Läser om andras katastrofer och sorg i tidningar. Blir väldigt berörd när ett barn omkommer. Ett par från Australien som miste sin dotter i flygkatastrofen i Ukraina sa:" Our loss is as great as she was! " Sorgen och saknaden är lika världen över.

Så har jag fyllt tiden med att besöka Gotland och Menorca. Det har varit roligt att få bo och äta bra, men inget blir bättre. Hela tiden ser man ungdomar i Charlottes ålder och påminns då om att hon inte får uppleva fler semestrar.

Valet närmar sig och kanske kan mina erfarenheter göra att jag kan påverka där. Stina hjälper mig med valarbetet och delat ut massor av valmaterial som hon hjälpt till att få tryckt. Den rätta gnistan saknas lite, men arbetet fyller upp tiden och gör att tankarna fylls för stunden med något annat. Vården borde ha en mycket större plats i valet än den har - känner att så många tror att de aldrig drabbas och då blir andra ämnen viktigare för dem. De som är drabbade orkar många gånger inte engagera sig för sjukdomar uppfyller hela livet.
Mamma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0