Charlottes Blogg

Det känns som en evighet sen jag skrev sist. Kände att det var dax nu!

Nu är sommaren här , ja om vi bortser från allt regn förstås. Vi är snart inne i juli och den skönaste tiden på året ligger framför oss. Studenterna har sprungit ut , barnen har slutat skolan och de felsta har sin semester. Det är nu det skall kännas bra , skönt , härligt ja allt vad sommaren hör till. Men det känns precis tvärtemot!

Jag nämnde det någongång innan att någon sagt att efter 5 månader skulle det kännas värre. Ja , jag håller fullständingt med! Snart har det gått 5 månader och det känns mycket värre! Mycket beror på att sommaren e här. Fler minnen kommer och allt man gör och planerar är utan Charlotte. Det är riktigt tungt.

Saknaden växer självklart men en stor sak har tagit plats är förrvirringen igen. Ibörjan var man ju fullständingt kaos. Man glömde saker , allting snurrade i huvudet och det kändes som man konstant var påverkad av något.

Med min förrvirring nu menar jag att allt känns rörigt. Jag känns rörig och måste på något sätt hitta mig själv.

Jag vill göra 100 saker samtidigt , men samtidigt så har jag inte orken. När jag inte har orkar får jag ångest över att inte göra något. Man flyr litegrann när man sysselsätter sig istället för att inte göra någonting alls och bara tänka. Jag funkar bättre i sysselsättning men man skall klart orka.

Jag vill att saker skall ske på direkten. Tålamodet att vänta har försvunnit.  Ena timmen mår jag bra och den andra dåligt. Jag känner att allting pendlar vädligt häftigt just nu.

Jag antar att detta är en del av sorgen. Jag försöker ta en dag i taget men jag känner mig vilse på något vis. Jag kan heller inte förklara det riktigt.

Jag hoppas alla får en underbar sommar. Var rädda om er! Kram <3 /Stina