27/8 --- Det var väl bra,,,så bra det kan vara !!!!
Ja då var vi efter en orolig helg på sjukhuset i Lund och träffade Charlottes läkare Michael G på onkologen.Efter 7, 5 år så har vi varit med om det många gånger. Jag och alla kände ändå väldig oro i går.
Charlottes tumör var enligt röntgenläkaren oförändrad, seda röntgen i januari 2007. Ingen ytterligare spridning i buk eller av de två metastaser hon har på lungan. Skelettet har de inte kollat denna gång. Hoppas oförändrat där.
Läkaren hade hoppats att MIBG-behandlingen skulle påverkat mer, men sa att förändringar kan ske långsam med den sorten av cancer.
Noradralinen hade igen ökat från 6000 till 11 000. Samma som i våras före behandlingen. Det tyckte läkaren var en snabb återgång igen. Det var inte länge MIBG-behandlingen hade verkan.
Positivt var att kromgraninen, ett cancerämne, som tumören utsöndrar hade minskat till 139. I maj 170 och före behandlingen 273. Det var ju det mest positiva. Men dessa ämnen far ibland upp och ner under dessa 7, 5 år.
Läkaren ville göra en MIBG-behandling igen i höst i slutet av oktober - november. Sedan senare en starkare MIBG-behandling via ett amerikansk läkemedelsbolag. Nytt i Sverige och tidigast godkännes senare i höst. Skall utföras i Lund och Göteborg. Ännu starkare strålning, vilket gör att skyddsutrustningen på sjukhuset måste utredas..... Ej o godkännt ännu i Sverige.
Läkaren tyckte att Charlotte verkade pigg. Han hade varit mer orolig för henne i vintras före behandlingen. Tyckte det verkade stabilt eller!!! Man får gissa lite själv också.
Nu har vi varit och fått kopior av bilolyckans journaler. Dessa skall till försäkringsbolaget. Ätit .
Charlotte och jag nu på sjukhusbiblioteket. Charlotte letar tatueringsbilder!! suck!!!. Läkaren tyckte väl som jag, men vad... större problem finns ju,,hon lovar det skall bli något lite bara...
Agneta på sjukhusskolan har vi informerat. Alltid så roligt gå in hos henne och Ingegered. Agneta gav lite råd om hennes skolgång.... Det är ju viktigt Charlotte slutför det på sin gymnasieskola. En av hennes patienter var flera år äldre och höll fortfarande på med sina gymnasiestudier på sin gamla skola...
Det är mycket att hålla i huvudet. Men vi blev alla glada, syskonen spända på sina jobb, innan de fick besked.
Mamma
Charlottes tumör var enligt röntgenläkaren oförändrad, seda röntgen i januari 2007. Ingen ytterligare spridning i buk eller av de två metastaser hon har på lungan. Skelettet har de inte kollat denna gång. Hoppas oförändrat där.
Läkaren hade hoppats att MIBG-behandlingen skulle påverkat mer, men sa att förändringar kan ske långsam med den sorten av cancer.
Noradralinen hade igen ökat från 6000 till 11 000. Samma som i våras före behandlingen. Det tyckte läkaren var en snabb återgång igen. Det var inte länge MIBG-behandlingen hade verkan.
Positivt var att kromgraninen, ett cancerämne, som tumören utsöndrar hade minskat till 139. I maj 170 och före behandlingen 273. Det var ju det mest positiva. Men dessa ämnen far ibland upp och ner under dessa 7, 5 år.
Läkaren ville göra en MIBG-behandling igen i höst i slutet av oktober - november. Sedan senare en starkare MIBG-behandling via ett amerikansk läkemedelsbolag. Nytt i Sverige och tidigast godkännes senare i höst. Skall utföras i Lund och Göteborg. Ännu starkare strålning, vilket gör att skyddsutrustningen på sjukhuset måste utredas..... Ej o godkännt ännu i Sverige.
Läkaren tyckte att Charlotte verkade pigg. Han hade varit mer orolig för henne i vintras före behandlingen. Tyckte det verkade stabilt eller!!! Man får gissa lite själv också.
Nu har vi varit och fått kopior av bilolyckans journaler. Dessa skall till försäkringsbolaget. Ätit .
Charlotte och jag nu på sjukhusbiblioteket. Charlotte letar tatueringsbilder!! suck!!!. Läkaren tyckte väl som jag, men vad... större problem finns ju,,hon lovar det skall bli något lite bara...
Agneta på sjukhusskolan har vi informerat. Alltid så roligt gå in hos henne och Ingegered. Agneta gav lite råd om hennes skolgång.... Det är ju viktigt Charlotte slutför det på sin gymnasieskola. En av hennes patienter var flera år äldre och höll fortfarande på med sina gymnasiestudier på sin gamla skola...
Det är mycket att hålla i huvudet. Men vi blev alla glada, syskonen spända på sina jobb, innan de fick besked.
Mamma
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag förstår att ni blev glada och lättade. Fortsätt njut!
Kram/Elisabet
Postat av: Danijela
Kram till Er från Danijela
Postat av: Felicia o Karolina
Tack för senast!
Trackback
