14/12 - Jul med cancer ---- men också annat...

Ja då är det 8:e julen ,där Charlottes sjukdom hänger som ett mörkt moln,,,,,men också tacksamhet över att det är som det är.,,jämfört med många av hennes medpatienter under årens gång...

Charlotte har slutfört en del skoluppgifter och är nu i slutet av sin praktik. Hon blev dock den 12/12 sjuk och fick hämtas  av systern på sin praktikplats. Den dagen var det blodtrycksmätning på vårdcentralen, då hon inte orkade gå till skolan i måndags. Enklast tar hon blodtrycket hos skolsköterskan.

Hon mådde inte bra på praktiken och var illamående, kunde inte äta och dricka, trött, blek,  samt kände det konstigt i kroppen ,som hon i bland kan göra...Hon sov lite hos systern, men ringde mig , att hon inte orkade gå till vårdcentralen,  nära systerns bostad. Jag fick kasta mig i bilen och hämta henne ,för att inte missa tiden ,  som jag bokat, som är tidsbeställd, på denna vårdcentralen. Hon mådde ej bra.Såg så eländig ut, ... Oron kommer, är det cirkulationsproblem, blodtrycket, hjärtat, cancerbehandlingen eller vanlig infektion...En massa tankar som vanliga mammor ej behöver ha, då det oftast är en infektion...

Blodtrycket var 135/70, pulsen 110. Proverna bad jag skulle faxas till Lund. Distriktsköterskan tyckte, jag själv kunde ringa in till onkologen, då hon inget visste om Charlottes sjukdom,  hon kunde inget om denna cancertyp, då jag berättade lite,  trots vi varit där flera gånger hos samma person !!! Dsk kände på Charlottes panna, trodde inte hon hade feber,

Som vanligt får man själv ta ansvaret. Vad skall man göra.??? Åka in till Lund  eller skall vi vänta??? Jag ringde in till onkologen , från telefon där. De alltid lika vänliga ..Men man kan ju aldrig per telefon, förmedla hur hon mår fullt ut... Jag skulle åka in med henne , om hon blev sämre och ringa i morgon. Blodproverna togs där också, men sänds in till Lund, så klokare blev jag ju inte... Charlotte kunde inte äta något, men drack lite...
Jag blev hos Charlotte i systerns lägenhet. Informerade henne, att hon fick ringa ambulans om hon blev  ytterligare sämre, vill ju inte skrämma henne, men hon måste ju veta vad hon skall göra, om jag inte finns hos henne...

Senare träffade hon killen, han fick stanna bilen , när de var på väg hem till honom, då Charlotte kräktes..Jag beundrar hans kärlek till henne, då han tvingas in i något som andra killar slipper...

I går vilade Charlotte. Vi hoppas att det var en infektion. Själv blev jag också dålig . Vet ej om det var oron eller något.

I dag skall jag , tillsammans med min bror, träffa ansvariga, samt utförare,  för kommunens hemtjänst och hemsjukvård, angående min  89-åriga mor....Mår förhoppningsvis bättre, när det samtalet är över....Min egna hälsa klarar egentligen ,bara en sjuk person i familjen, men får väl genomlida detta möte på fm, då jag bor nära henne och har så mycket kontakt, men det förmörknar  mycket min tillvaro ytterligare, att jag tvingas på ett sådant möte, men så är det ju i hela Sverige,,tyvärrr, tyvärrr,,,Skärpning hos vissa...Ett möte som, som mitt i allt, egentligen inte skulle behövas. Mår ju inte bättre , att jag själv arbetat där som chef under många år och vet hur det skall vara..

Hoppas efter detta möte , få  lugn och ro, få tänka på julen och att Charlotte får må bra, då hon tycker allt med jul är så roligt..
Nu på morgonen är det o k...Charlottee skall vila i dag, då praktiken är färdig,,,
Mamma


Kommentarer
Postat av: Boel

Hej!
Har följt Er ett bra tag. Har en dotter som nu är 20 år och som fick en elakartad cancertumör i ett ben för snart 2 år sedan. Hon är opererad och går nu på ständiga kontroller så jag förstår hur du har det även fast ni har det mycket värre och har levt i det så länge.
Ibland när jag läser det ni skriver så förundras jag hur du klarar allt och orkar med. Det är ju alltid något som händer och så kan ju även jag känna att ibland blir det för mycket. Bor själv i Stockholm men har mina gamla föräldrar strax utanför Helsinborg där min pappa bor på hem och har fått amputera bägge benen och min mamma bor själv i deras gamla villa. 83 år men för friskt för att få komma in på något boende. Min man är sjukskriven sedan vår dotter blev sjuk, han gick in i väggen med dunder och brak i all denna cirkus med operationer/cellgifter m.m så jag kan sätta mig in i denna situation som du har med dotter, mamma och vänner som går bort.
Jag hoppas verkligen att Ni kan få en lugn och rofylld jul.

2007-12-14 @ 09:15:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0