6/12 --dagarna går...

Ja det blev en resa till norra Småland och begravning av mammas kompis Els Sundius. Begravningar tar alltid plats och nu var den döda 51 år och död i cancer....Det blev en fin begravning , men egentligen fruktansvärd - om man tänker på hur hennes liv blev   - i Ålems kyrka och vi jag och en kompis, fick en två-dagars resa till Mönsterås..Hela helgen präglades av denna begravning, som blev känslosam, men också fin. Mycket musik, fina tal från syskon från Holland  och sönerna, samt solosång från bästis... Els hade förberett allt och planerat sin begravning... Efter begravningen fick vi alla  ett ljus och en hälsning från Els, att vi skulle föra ljuset vidare m m...Det var tungt att se hennes pojkar 25 och 27 år....Jag var tvungen att säga några ord till dem efteråt , att Els kunde vara stolt över dem, men allt  var också så mörkt mitt i allt.. Jag tror det blir speciellt när man själv har cancer inom familjen. Jag och min kompis hade i stället för ros till kistan

Charlotte har fullt upp med skola, kille m m och julklappsinköp. Jag försöker tona ner det där med julklappar, men får försöka se det ur hennes synvinkel. Hon älskar att shoppa och vill ge alla något..

I söndags var familjen ,  mormor och åt julbord och bowlade i Höör. En trevlig tradition..

I måndags var Charlotte och storasyster för första gången själv på onkologen själva. De skulle träffa en annan läkare, då den ordinarie var på semster. Det ser ut som att Charlottes blodvärden, som varit lite låga nu stabiliserats....Noradralinin sjunkit ner till ca 2000, det är ju positivt,,,Men så sjönk ju de vita också i blodvärde samtidigt m m..
Charlotte slutför nu sin praktik , det har varit mycket roligt inom omsorgen i Hörby på ett gruppboende..Det är ju jättebra att hon tycker vårdpraktiken är rol, så har hon det klart...
Mamma

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0