Minnen <3
Idag var vi uppe i Charlottes lägenhet. Det var tungt , och alla minnen som kom över en.
Alla saker som Charlotte köpt i höstas som hon inte hunnir få upp , allt som hon i sommras hade gjort vid och fixat och som hon tyckte blev så bra! Hon trivdes så bra i sin lägenhet och hade precis fått en tvättmäskin som hon var så glad vid . Bara sånna småsaker gjorde det väldigt jobbigt för oss. Vi donade lite sen åkte vi hem och åt.
Vi hämtade även Charlottes kamera och lite foton som vi skall kolla på och välja ut till minnesstundshäftet.
Igårkväll var jag och sambon nere hos 2 vänner och spelade spel och sånt. Det är så konstigt ibland för man kan ena sekunden vara inne i kortspelet och känna att detta är kul , och i nösta sekund inse och "komma på" att allting känns förjävligt. Att man just då "kommer på" vad som precis har hänt och hur allt är , allt Charlotte inte finns , att växla mellan dessa två lägen.
Charlotte finns i mina tankar 24 h men det finns stunder då man är så inne i något annat att man kommer på sig själv att tänka att det är ju inte som förr ? Om ni förstår mina tankar.
Ibland känner man man denhära ilskan , mot Cancer. En sån gåtfull sjukdom och även om forskningen och hela den biten kommit en bra bit på vägen finns det så många frågetecken och gåtan är ännu inte löst. En vacker dag hoppsd jag verkligen att ingen drabbas av denna elaka sjukdom , usch!
Personer som inte kan skilja på ditt och mitt finns det alltid , och Cancern är just en av denna sort , den kunde inte skilja på ditt och mitt för den tog ditt liv Charlotte. Ditt liv som du hade fått och skulle leva! Inte den!!
Hur som helst , ikväll blir det en lugn kväll. Jag tror att Charlotte ikväll befinner sig på Dammstorp och dansar som tusan som hon gjorde förr , du tyckte verkligen om det stället!;) dansa för mig med!
Trevlig kväll alla <3 /Stina
Har följt er blogg under lång tid och trots att jag har förstått att Charlotte var mycket sjuk så har jag alltid upplevt att hon verkligen var en livsnjutare som bestämt sig för att leva ett bra liv även om hon fått dåliga förutsättningar för det. Det gör mig så ont när jag såg den vackra dödsannonsen idag och att hon tillslut blev besegrad. Det finns ingen rättvisa och jag kommer alltid att komma ihåg henne (trots att vi aldrig träffats). Till er som är kvar finns det inget att säga.... Bara att ta hand om er och var extra snälla emot er själva. Hälsingar från Annika, mamma till två döttrar; Hanna och Sara( som dog i cancer 2006)
Jag läste i dag den fina annonsen, de vackra orden och blev så ledssen.......så fel, så fruktansvärt fel att Charlotte inte fick vara med här på jorden längre. Jag har träffat Charlotte när min Mattias var sjuk, Jag har hoppats och trott att allt skulle gå bra. Nu finns ni bägge på andra sidan. Jag tror att vi kommer att ses igen, att inte allting tar slut.
Till hela Charlottes familj vill jag ge den Varmaste Kram jag kan/Elisabet med ängeln Mattias
